Metodbeskrivning

Modell för systematisk träning

Vi arbetar för att systematiskt och genomtänkt öka förutsättningarna för varje individs utveckling. Arbetet sker med hjälp av stegen nedan:

1. Beteendeinventering

Vilka beteenden utför ungdomen som riskerar att hämma utvecklingsprocessen?

Överskottsbeteenden = beteenden som individen gör för mycket av i relation till ökad livskvalitet. Exempelvis är vaken på natten, sover på dagen, hotar, slår i dörrar.

Underskottsbeteenden = beteenden som individen gör för lite av i relation till ökad livskvalitet. Exempelvis gå till skolan, vänta på sin tur, säga sin mening, sköta sin hygien.

Tillgångar = de färdigheter och förutsättningar den unge har som gagnar utvecklingen. Exempelvis söker kontakt, går till skolan, anstränger sig för att lära sig det nya språket, har fritidsintressen.

2. Mätning

Vi mäter beteendets storlek, responsstyrka. Hur ofta förekommer det? Hur länge pågår det? Hur starkt är det? Mätning är en förutsättning för att objektivt kunna följa utvecklingen. Likväl som vi vill se att strategier som vi använder tillsammans med den unge har önskad effekt, har vi har en skyldighet att avbryta strategier som ej ger effekt.

3. Analys

Vi söker samband mellan beteendet och de händelser och situationer som utlöser beteendet, samtidigt som vi söker efter de vidmakthållande effekter beteendet ger individen. För att förstå varför ett visst beteende (B) utförs tittar på situationsfaktorer (S), både yttre och inre, för att förstå vilka konsekvenser (K) både positiva och negativa, beteendet har. Det är viktigt att komma ihåg att de motiverande konsekvenserna inte behöver inträffa varje gång beteendet utförs.
Vad motiverar individen att utföra beteendet?
Vad vidmakthåller beteendet?
Motivations- eller inlärningsproblem?

4. Söker lösningar

Vad kan vi tillsammans med den unge göra för att skapa utveckling i förhållande till det prioriterade området?

Väg 1
Förebygga överskottsbeteenden eller understödja underskottsbeteenden.

Väg 2
Förstärka beteenden som leder till ökad livskvalitet eller försvaga effekten av de beteenden som leder till motsatsen.

Väg 3
Träna upp nya färdigheter som leder till ökad livskvalitet.

5. Val av lösning

Vi väljer några av alla de förslag som kommit fram.

6. Tillämpa

Vi genomför planen tillsammans med den unge under en begränsad tid.

7. Utvärdera

Vi utvärderar effekten av strategierna, är vi på rätt väg?

Exempel

Den unge kommer ej upp på morgonen.

Mätning

Vi konstaterar att den unge försovit sig 10/10 gånger den senaste veckan och därmed kommit försent till skolan alla dagar.

Analys

Den unge har svårt att komma till ro på natten då sms-signaler från telefonen stör nattsömnen.
Den unge saknar väckarklocka.
Den unges liv påverkas inte på kort sikt av att gå upp på morgonen.

Sök lösning

  • Köpa en väckarklocka, som den unge är med och väljer.
  • Komma till ett tidsbegränsat avtal med den unge om att sms:a sina kontakter om att han under vald tid ej kommer att läsa sända sms som inkommer nattetid.
  • Föreslå att den unge stänger av telefonen och lägger den på kontoret under den tidsbegränsade tiden mellan 23.00 och till dess han vaknar.
  • Förstärka beteendet att, i rätt tid, vakna till egen klocka 10 gånger = bio tillsammans med KP.
  • Lära ungdomen att ställa klockan och överenskomma var klockan skall stå placerad i rummet.

Val av lösning
Vi väljer att förhandla med den unge om lösningsförslagen ovan.

Tillämpning

Alla lösningsförslagen accepterades, varför vi väljer en tillämpningsperiod av 4 veckor.

Utvärdering

Efter tre veckor delades bio biljett ut.
Frekvensen över att vakna i rätt tid ökade från 0 % till 67 %.

Nedan följer några av de tekniker som vi använder för att underlätta arbetet i modellen ovan

Modellinlärning

Det är viktigt att personal som arbetar på våra boenden har goda sociala färdigheter för att fungera som modeller. Personal skall exempelvis följa trafikförordningen, äta på ett korrekt sätt, klä sig korrekt, tilltala varandra och ungdomar på ett korrekt sätt och naturligtvis aldrig höja rösten till någon ens vid konflikt. Det är viktigt att vi visar att man kan lösa konflikter utan att höja rösten, vi är modeller.

Modellinlärning eller modellering går till så att vi visar hur man kan utföra ett önskvärt beteende. Den unge får sedan imitera. Detta kan göras spontant i stunden eller i strukturerad form i manualstyrd färdighetsträning, social färdighetsträning. Övningarna görs regelbundet med träning och hemuppgift. Nedan ses några av de teman som ingår i social färdighetsträning:

Grundläggande sociala färdigheter
1. lyssna – uppmärksamma den som talar, försök förstå
2. starta ett samtal – börja samtalet om ett ämne som leder över till ett annat
3. föra ett samtal – tala om sådant som intresserar båda
4. fråga – bestämma vilken information som behövs
5. säga tack – låta andra förstå att man är tacksam
6. introducera sig själv – på eget initiativ bli bekant med andra
7. introducera andra – hjälpa andra att bli bekanta
8. ge komplimanger – berätta att man uppskattar något hos andra
Avancerade social färdigheter
9. be om hjälp – fråga om assistans vid svårigheter
10. förena sig med – besluta om att bli delaktig i en pågående aktivitet
11. ge instruktioner – tydligt förklara för andra hur de skall gå tillväga med en uppgift
12. följa instruktioner – uppmärksamma och följa andras instruktioner
13. be om ursäkt – berätta för andra att man är ledsen över att ha gjort något
14. övertyga andra – övertyga andra om att den egna idén är bättre än deras
Färdigheter att handskas med känslor
15. känna känslor – känna igen egna känslor
16. uttrycka känslor – låta andra få veta egna känslor
17. förstå andras känslor – komma underfund med vad andra känner
18. klara andras ilska – förstå andras känslor av ilska
19. visa tillgivenhet – bry sig om andra
20. klara rädsla – klara ut varför man är rädd för något, reducera rädslan
21. belöna sig själv – säga eller göra något trevligt åt sig själv
Färdigheter som alternativ till aggressivitet
22. be om tillåtelse – utröna när man behöver tillåtelse till något och be om denna
23. dela något – dela med sig till någon
24. hjälpa andra – assistera den som behöver hjälp
25. förhandla – att nå fram till en plan som tillfredsställer en själv och andras avvikande uppfattning
26. använda själv kontroll – kontrollera det egna humöret
27. stå för sina rättigheter – låta andra få veta den egna ståndpunkten
28. tåla att bli retad – bibehålla kontrollen när man blir retad
29. undvika gräl med andra – hålla sig utanför situationer som kan leda till gräl
30. avhålla sig från bråk – fundera ut alternativ till bråk för att klara ut besvärliga situationer
Färdigheter att handskas med stress
31. ge kritik – tala om för andra att de är ansvariga för ett problem, uppmana andra att söka en lösning
32. ta kritik – att försöka finna en lösning på ett problem någon annan uppmärksammat
33. vara sportslig – vid tävlan erkänna att annan gjort en bra insats
34. klara genans – vara mindre generad och självmedveten
35. klara att bli åsidosatt – bli varse åsidosättning och bibehålla fattningen
36. stå upp för en vän – låta andra få veta när en vän blivit illa behandlad
37. reagera på övertalning – uppmärksamma annans ståndpunkt och göra jämförelse med egen
38. reagera på misslyckanden – utröna skäl till misslyckanden och vad som måste göras annorlunda i framtiden
39. klara diffusa budskap – uppmärksamma och handskas med oklarheter och dubbla budskap
40. klara av anklagelser – bli varse när man blir anklagad, besluta om bästa sätt att handskas därmed
41. klara svåra samtal – planera bästa sätt att genomföra ett obehagligt samtal
42. klara grupptryck – bortse från vad andra vill när man skall ta ett beslut
Planeringsfärdigheter
43. besluta att göra någonting – sätta igång en aktivitet
44. besluta vad som orsakar ett problem – finna ut vad som orsakar något som ligger utanför egen kontroll
45. sätta mål – besluta vad som är realistiskt att uppnå innan en uppgift påbörjas
46. bedöma färdigheter – bli varse egna möjligheter och begränsningar att genomföra något
47. samla information – bedöma vad man behöver veta och hur man får reda på det
48. prioritera problem – arrangera problem efter deras betydelse och ta itu med det viktigaste först
49. fatta beslut – överväga möjligheter och välja bästa alternativ
50. vara koncentrerad – göra de förberedelser som behövs för att genomföra en uppgift.

 

Problemlösningsträning
Ungdomen guidas av kontaktpersonen i problemlösningsmodellen.
– Stanna upp, vad är problemet?
– Tänk, vad kan jag göra?
– Jämför och välj, vilken lösning är bäst?
– Utför, pröva lösningen.
– Utvärdera, fungerade det?

Kontaktpersonen följer manualer och förtryckta formulär till stöd för övningarna.

Progressiv muskulär avslappningsträning
Ett stressreduceringsprogram. Träningsprogram om 21 minuter praktiseras av dem som har behov av att lära känna igen om kroppen är spänd samt göra något åt detta.

Ilskekontrollträning
Manualbaserat program, Aggressiv Replacement Training. Klienten lär känna igen kroppens fysiska signaler på ilska samt de situationer som utlöser responsen. Träningen syftar till att känna igen och hantera upplevd ilska. De manualbaserade övningarna pågår 10 veckor, med fortsatt individuell träning.

Teckenekonomi
Prioriteringsmedvetenhet tränas medelst teckenekonomi. Önskvärda beteenden som leder till höjd livskvalitet och skapar ett gott förändringsklimat, premieras omedelbart för att genom operant betingning öka lusten till utveckling på det aktuella området. Teckenekonomi är ett strukturerat förstärkningsprogram i vilket individerna kan erhålla ”tecken” t ex poäng för önskvärda beteenden. Tecknen kan sedan bytas mot en rad olika former av förstärkare. Teckenekonomi bygger på systematisk tillämpning av positiv förstärkning av prosociala, önskvärda och livskvalitetshöjande beteenden.

Teckenekonomi bygger på att de beteendena (operanta beteenden) styrs av sina konsekvenser. Efter varje beteende följer någon form av konsekvens. När vi gör något inträffar något som vi uppfattar som behagligt, obehagligt (aversivt) eller likgiltigt för oss. Detta gäller för oss alla, dvs hela mänskligheten. Varje agerande följs av efterkommande händelser. Personal på HVB-hem som är utbildade i modern psykologi är medvetna om detta fenomen och lägger sig därför vinn om att använda denna kunskap till livskvalitetshöjande inlärning för de ungdomar de dagligen möter. Att göra dessa processer medvetna och på det sättet genomtänkta och strukturerade ökar förutsättningen för effektiv önskvärd inlärning i stället för slumpartade effekter, som också (naturligtvis) skapar inlärning. Vad som uppfattas som behagligt av en individ kan uppfattas som obehagligt av en annan och vara helt likgiltigt för en tredje. Dessutom kan samma konsekvens uppfattas olika i olika sammanhang.

Konsekvenserna av ett beteende kan vara uppskattade av individen och brukar då benämnas som potentiella förstärkare eftersom konsekvensen förstärker den framtida förekomsten av de beteenden som föregår den förstärkande konsekvensen. De förstärkande konsekvenserna kan delas upp i positiv- och negativ förstärkning. Positiv förstärkning innebär att ett beteende som konsekvens får något, för individen, behagligt att inträffa. Negativ förstärkning innebär att beteendet som konsekvens får något obehagligt att ej inträffa, upphöra eller försvinna.

Konsekvenser (effekter av beteendet) som kommer omedelbart efter beteendet kontrollerar i högre grad vårt beteende än konsekvenser som inträffar lång tid efter beteendet. Vad individen gör påverkas effektivast av de kortsiktiga konsekvenser individen upplever eller förväntar sig att få. Anledningen till att de omedelbara konsekvenserna i högre grad påverkar beteendet är att de blir så stark förknippade med ett det specifika beteende som gett effekten. De långsiktiga konsekvenserna blir inte på samma tydliga sätt förknippade med beteendet.

Shaping
Formning, är det samma som gradvis träning i förändringsprocessen. Tekniken används i många utvecklingsprocesser mot uppställda avancerade mål. Shaping praktiseras oftast i allt pedagogiskt arbete.

Baklänges kedjning
Används med fördel vid ADL-träning. ungdomen ser personal utför sysslan (modellering) och deltar i göromålet samt bidrar med det sista momentet i det som tränas. Successiv förskjutning sker mot att hela serien av beteenden utförs av klienten själv. Praktiseras då metoden anses relevant för enskilda träningsområden.

Prompting
Stödstimulering, underlättar inlärning genom att personal aktivt ger regi och hjälper klienten fysiskt med att ex hålla i redskapen på rätt sätt. Praktiseras då metoden anses relevant för enskilda träningsområden.

Stimulusfading
De diskriminativa stimuli (föregående händelser som utlöser beteendet) som råder för att ett enskilt beteende skall utföras tas successivt bort, eller ersätts med andra stimuli (mer relevanta för självkontroll) enligt förutbestämd plan, ex vid generaliseringsträning. Praktiseras då metoden anses relevant för enskilda träningsområden.

Modelleringsövningar
Pågår ständigt genom att personal och elever som kommit längre i sin behandling visar hur man gör. Träning pågår under hela vistelseperioden.

Fritidsträning/-planering
Ungdomen exponeras för och tränas i fritidsaktiviteter som berikar livet, höjer livskvalitén. Aktiviteter sker såväl i grupp som enskilt.

ADL-träning
Tekniker som självskattning, beteenderegistreringar, prompting, baklänges kedjning, shaping, gradvis exponering används systematiskt efter individuell prövning.

Utsläckning
Personal bestämmer sig gruppenigt för att ej reagera på oönskat beteende (ignorera) istället för att debattera vilket kan vara förstärkande i sig. Ett beteende minskar/upphör på grund av att det inte längre ger någon förstärkning. När förstärkningen för ett beteende upphör så upphör så småningom även beteendet. när beteendet inte längre förstärks är det ingen mening för individen att fortsätta med det. Denne process kallas för utsläckning.